Mer Galicien!
Sondag
Efter utgangen pa lordagskvallen var det Santiago de Compostela pa schemat pa sondagen. Det hade regnat hela lordagen och edt fortsatte regna hela dagen (utan avbrott overhuvudtaget) pa sondagen. Rakels foraldrar ar otroligt gastvanliga ¡, men jag borjade nastan trottna pa att forsakra dem om att jag inte ville ha en till frukt eller lite ost eller en muffin eller en yoghurt eller tretusen andra saker. Ett tag blev jag nastan desperat, for till slut kande jag mig ju oartig, och dessutom verkade det som att de inte trodde mig nar jag sa att det var gott eller att jag hade roligt om jag inte upprepade det tio ganger. Vi at till exempel pa restaurang pa vagen dit, och jag at en fantastisk fisk (vilket jag ocksa forsakrade dem om att jag tyckte) och pa kvallen kom det fram att pappan hade trott att jag inte tyckte om den. Men jag tror att vi efter idag har kommit over den troskeln, antagligen berodde det mesta pa olika kulturer och att vi uttrycker oss pa olika satt.
Santiago var i alla fall jattefint, som en liten sagostad med sma hus med glasbalkonger och sma butiker och restauranger. Katedralen var inte sa imponerande som jag trodde, men helt klart vard att se. Det som jag verkligen lade marke till ar att alla byggnader (och speciellt katedralen) var tackta med mossa eller nagot mogelliknande, och alla hus (i hela Galicien) ar dessutom gjorda av sten, sa hela landskapet och alla staderna ger ett fuktigt, ratt, kallt intryck, som om de aldrig skulle torka.
Efter ett besok pa El Corte Inglés akte vi hemat.
Mandag
Denna dag blev vi bara tre, jag, Rakel och Marisol, hennes mamam, for pappan var ute och jagade eftersom det ar sasong, och planen var ett besok till Gracián (en miniby med typ sju hus dar hennes mormor bor) och Lugo, en stad som ar ungefar lika stor som Sarria dar de bor. Gracián paminde mig om Sverige, inte husen (valdigt annorlunda) men skogen och landskapet. Fast mer som Sverige i oktober an i december :P Det var sa lantligt som det kunde bli, hundar sprang fritt, katter likasa, alla dorrarna stod oppna (aven nar folk inte var hemma), de hade hons och gronsaksland och hastar och grisar. Det ar mitt i slaktperioden just nu, sa nar vi gick for att halsa pa en av grannarna stod hon med forklade och rorde i en balja med grisfett over en eld, som de sedan gor nagon slags pate av som kan anvandas ungefar som smor. Det var lite som en tidsmaskin, hon stod inne i en stalliknande byggnad med lagt tak och jordgolv, och sa var det i alla byggnader som horde till mormoderns "hus" ocksa. I koket hemma hos Pepa (mormodern) at vi, efter en promenad med hundarna, en av tupparna som hon slaktat, tillsammans med tomater och paprikor som hon odlat och membrillo som hon gjort pa hemodlad frukt. Vi fick ocksa med oss agg och marmelad hem till Madrid, och Rakels mamma korvar som hon gjort pa grisarna de slaktat.
Men det var tur att det fanns en vedugn i koket, for husen ar otroligt kalla. Dels beror det val pa att de ar gjorda i sten och att de star oppna, men dessutom ar elektriciteten sa dyr i Spanien att de inte har rad att varma upp husen. Det ar samma sak vart du an kommer, om det ar en lagenhet i stan eller ett stenhus mitt ute pa landet.
Efter besoket akte vi som sagt till Lugo, det var mycket som Santiago fast mindre, samma kansla av fukt och samma sma hus, men vi sag ocksa stadsmuren som ar 2000 ar gammal och byggs av romarna, och som gar runt hela den gamla delen av staden. Innan vi akte hem gick vi in och varmde oss pa ett café (det var kallt hela dagen och hade borjat smaregna igen) dar vi bestallde churros med choklad, som man far i en kopp for att doppa. Supergott! Sedan hem igen, Rakel korde :)
Nu fordriver vi tiden lite innan vi ska ata middag, sen runt halv elva ar det dags for mig och Rakel att saga hej da till Galicien for den har gangen (alla sager att jag maste komma tillbaka och se hur det ar pa sommaren, och det vill jag garna om jag kan) och ta taget tillbaka till Alcalá, vi kommer komma fram runt 8 pa morgonen. Det har verkligen varit en upplevelse, och lamnat intryck, men jag skulle verkligen inte klara att bo har. De sager hela tiden att regn ar mer regel an undantag i Santiago, och det verkar galla i hela Galicien. Dessutom ar staderna och byarna valdigt gra och trista, aven om lansdskapet ar gront och vackert, och denna raa fuktighet... Det ar inte det jag forknippar med Spanien :) Det som har varit roligt ocksa ar att ha fatt hora lite gallego, for aven om castellano (spanska) ar vanligare, sa pratar den gamla generationen (som Pepa och hennes grannar) gallego, och Rakels pappa har ocksa en tendens att falla tillbaka i den nar Rakel och henner mamma inte paminner honom. Men det gar bra att forsta, det ar som en blandning mellan castellano och portugisiska. Min larare i Dialectos blev alldeles till sig nar jag sa att jag ska skriva mitt arbete om gallego och att jag ska aka hit (och dessutom bor med tva gallegas).
Och med det kanns det bra att avsluta, vi aker tillbaka till studierna och verkligheten. Jag har manga fler intryck fran denna resan som jag inte kommer pa nu men som jag sakert kommer beratta om sen.
Manga kramar tills vi hors igen!
Efter utgangen pa lordagskvallen var det Santiago de Compostela pa schemat pa sondagen. Det hade regnat hela lordagen och edt fortsatte regna hela dagen (utan avbrott overhuvudtaget) pa sondagen. Rakels foraldrar ar otroligt gastvanliga ¡, men jag borjade nastan trottna pa att forsakra dem om att jag inte ville ha en till frukt eller lite ost eller en muffin eller en yoghurt eller tretusen andra saker. Ett tag blev jag nastan desperat, for till slut kande jag mig ju oartig, och dessutom verkade det som att de inte trodde mig nar jag sa att det var gott eller att jag hade roligt om jag inte upprepade det tio ganger. Vi at till exempel pa restaurang pa vagen dit, och jag at en fantastisk fisk (vilket jag ocksa forsakrade dem om att jag tyckte) och pa kvallen kom det fram att pappan hade trott att jag inte tyckte om den. Men jag tror att vi efter idag har kommit over den troskeln, antagligen berodde det mesta pa olika kulturer och att vi uttrycker oss pa olika satt.
Santiago var i alla fall jattefint, som en liten sagostad med sma hus med glasbalkonger och sma butiker och restauranger. Katedralen var inte sa imponerande som jag trodde, men helt klart vard att se. Det som jag verkligen lade marke till ar att alla byggnader (och speciellt katedralen) var tackta med mossa eller nagot mogelliknande, och alla hus (i hela Galicien) ar dessutom gjorda av sten, sa hela landskapet och alla staderna ger ett fuktigt, ratt, kallt intryck, som om de aldrig skulle torka.
Efter ett besok pa El Corte Inglés akte vi hemat.
Mandag
Denna dag blev vi bara tre, jag, Rakel och Marisol, hennes mamam, for pappan var ute och jagade eftersom det ar sasong, och planen var ett besok till Gracián (en miniby med typ sju hus dar hennes mormor bor) och Lugo, en stad som ar ungefar lika stor som Sarria dar de bor. Gracián paminde mig om Sverige, inte husen (valdigt annorlunda) men skogen och landskapet. Fast mer som Sverige i oktober an i december :P Det var sa lantligt som det kunde bli, hundar sprang fritt, katter likasa, alla dorrarna stod oppna (aven nar folk inte var hemma), de hade hons och gronsaksland och hastar och grisar. Det ar mitt i slaktperioden just nu, sa nar vi gick for att halsa pa en av grannarna stod hon med forklade och rorde i en balja med grisfett over en eld, som de sedan gor nagon slags pate av som kan anvandas ungefar som smor. Det var lite som en tidsmaskin, hon stod inne i en stalliknande byggnad med lagt tak och jordgolv, och sa var det i alla byggnader som horde till mormoderns "hus" ocksa. I koket hemma hos Pepa (mormodern) at vi, efter en promenad med hundarna, en av tupparna som hon slaktat, tillsammans med tomater och paprikor som hon odlat och membrillo som hon gjort pa hemodlad frukt. Vi fick ocksa med oss agg och marmelad hem till Madrid, och Rakels mamma korvar som hon gjort pa grisarna de slaktat.
Men det var tur att det fanns en vedugn i koket, for husen ar otroligt kalla. Dels beror det val pa att de ar gjorda i sten och att de star oppna, men dessutom ar elektriciteten sa dyr i Spanien att de inte har rad att varma upp husen. Det ar samma sak vart du an kommer, om det ar en lagenhet i stan eller ett stenhus mitt ute pa landet.
Efter besoket akte vi som sagt till Lugo, det var mycket som Santiago fast mindre, samma kansla av fukt och samma sma hus, men vi sag ocksa stadsmuren som ar 2000 ar gammal och byggs av romarna, och som gar runt hela den gamla delen av staden. Innan vi akte hem gick vi in och varmde oss pa ett café (det var kallt hela dagen och hade borjat smaregna igen) dar vi bestallde churros med choklad, som man far i en kopp for att doppa. Supergott! Sedan hem igen, Rakel korde :)
Nu fordriver vi tiden lite innan vi ska ata middag, sen runt halv elva ar det dags for mig och Rakel att saga hej da till Galicien for den har gangen (alla sager att jag maste komma tillbaka och se hur det ar pa sommaren, och det vill jag garna om jag kan) och ta taget tillbaka till Alcalá, vi kommer komma fram runt 8 pa morgonen. Det har verkligen varit en upplevelse, och lamnat intryck, men jag skulle verkligen inte klara att bo har. De sager hela tiden att regn ar mer regel an undantag i Santiago, och det verkar galla i hela Galicien. Dessutom ar staderna och byarna valdigt gra och trista, aven om lansdskapet ar gront och vackert, och denna raa fuktighet... Det ar inte det jag forknippar med Spanien :) Det som har varit roligt ocksa ar att ha fatt hora lite gallego, for aven om castellano (spanska) ar vanligare, sa pratar den gamla generationen (som Pepa och hennes grannar) gallego, och Rakels pappa har ocksa en tendens att falla tillbaka i den nar Rakel och henner mamma inte paminner honom. Men det gar bra att forsta, det ar som en blandning mellan castellano och portugisiska. Min larare i Dialectos blev alldeles till sig nar jag sa att jag ska skriva mitt arbete om gallego och att jag ska aka hit (och dessutom bor med tva gallegas).
Och med det kanns det bra att avsluta, vi aker tillbaka till studierna och verkligheten. Jag har manga fler intryck fran denna resan som jag inte kommer pa nu men som jag sakert kommer beratta om sen.
Manga kramar tills vi hors igen!
Kommentarer
Postat av: Kamilla Brantskog
Tack för kortet! :)
Trackback
