Stadshuset i Stockholm

Författare: Mats Wickman
Puliceringsår: 1993

Denna bok inköptes i Stadshusets souvenirbutik som ett led i en vidareutveckling av min guidning där, och jag fick det jag ville ochj så mycket mer! Är du intresserad av Stadshuset är denna lilla bok oumbärlig, men även om du bara är en stockholmare som vill få sig lite allmänutbildning om stadens historia till livs så får man det. Anekdotisk och informativ, mycket bilder. En del av det som stod visste jag redan innan, men det var samtidigt en bekräftelse att se det som man berättat om på sina visningar i tryck, det ger det lite mer pondus känns det som. Sammanfattningsvis, en väldigt informativ, rolig och välskriven bok om en av Stockholms vackraste byggnader som man bör läsa!

Stockholms Kulturfestival

...blev det inte mycket av med för mig. Men jag hade ju tid för det bästa, festivalens avslutning: Världens längsta bokbord, såklart! Efter jobbet skyndade jag mig till Drottninggatan för att sluta upp med K och frossa i böcker. Trots att jag inte varit duktig som K och rensat upp i bokhyllan gick jag efter knappt tre timmar däriftån med tre nya böcker: Brave New World av Aldous Huxley, The Hound of the Baskervilles av sir Arthur Conan Doyle och en gammal fin bok med bland annat legenden om Sankt Göran och draken. Jag trodde aldrig jag skulle säga det, men jag var ganska lättad när Drottninggatan närmade sig sitt slut och borden tunnades ut. Hur mycket som helst för en bokälskare, det var ganska frustrerande att inse att man inte skulle kunna gå igenom ALLT utan behöva sortera lite för att orka. Mycket trevligt var det i alla fall, både fynden och sällskapet!

Shantaram

Författare: Gregory David Roberts
Publiceringsår: 2003

Detta är berättelsen om hur en man flyr från australienskt fängelse och skapar sig ett nytt liv i Bombays övre och undre värld. När Roberts är klar med sin berättelse har det tagit honom mer än 900 sidor. Trots det känns det som om han skulle kunna fortsätta berätta i 900 sidor till, och som om jag inte skulle ha något emot att läsa dem. Till en början var jag negativt inställd till Roberts översvallande och poetiska metaforer och livsiakttagelser, jag tyckte mest att de var flummiga och inte passade denna typ av bok. Efter att ha läst klart den tycker jag fortfarande att Roberts är som bäst när han är saklig och alert, men jag måste samtidigt erkänna att Shantaram knappast kan klassifieras som en viss "typ" av bok. Den är snarare i en klass för sig.

Med det är egentligen det mesta sagt. Jag njöt under hela läsningen av denna roman, och som jag sade tidigare hade den gärna fått vara längre för min del. Om så bara hälften av det är sant är det likaså ett fantastiskt människoöde vi får följa, och inte minst får vi lära känna staden Bombay (eller Mumbai) och dess invånare. Jag har nu missionerat denna bok för alla som orkat lyssna och jag tror jag har övertygat några av dem att läsa den. Nu uppmanar jag alla er: läs Shantaram!